Ponnys

Okej, hej på er! Ni kanske inte har förstått hur mycket hästarna betyder för mig i mitt liv, även fast jag skriver om det hela tiden känns det som. Jag saknar ju som sagt hästarna något fruktansvärt mycket! Men nu har vi hittat en lösning förhoppningsvis tack vare min vän Fanny. :) Jag ska hjälpa en tjej i Kungsör med hennes lilla shettis, hennes dotter har blivit skrämd av ponnyn och nu har ponnyn övertagit all makt över de flesta. Hon gör "rodeo vändningar" vänder sig om och bockar och sparkar bakut, kan små stegra, sparka bakut, bocka, göra tvärnitar, svårt att fatta galopp (men det ska jag inte stressa med). Så jag ska göra det bästa jag kan för att få ner denna lilla ponny på jorden igen. Jag red henne för andra gången igår, första gången var förra sommaren, men igår kan jag säga er att det gick väldigt bra, förvånansvärt bra, ja hon gjorde ju kickar och sådant men jag gav mig inte, jag visar ingen rädsla och tvekar inte. Hon behöver en ryttare som känner sig trygg eller vad man ska säga. I början av ritten så testade hon mig med det mesta men insåg att om hon blir envis så ger jag mig inte heller! Hon gick på fantastiskt bra sa ägaren då hon brukar vara seg men fick farten även i skritt. När jag skulle testa trav så saktade hon av hela tiden i början men envisa jag gav mig inte och tillslut gick det som en klocka i traven också. Käns som vi klickar väldigt bra jag och lilla Roxita, så jag är riktigt glad just nu! :) 
Jag red även Fannys medryttarhäst Tuff då Fanny red en annan häst, vi tog en uteritt vilket var roligt :)
(Ja, vissa av er kanske tycker att jag ser stor ut på henne, men vi vet att hon klarar det och jag väger inte speciellt mycket heller)